En liten stund…

En kondensator är en anordning som kan lagra elektrisk energi. Vi talar i termer av att en kondensator ”laddas upp”, eller bygger upp en ”spänningspotential”, när ström flyter genom anordningen.

En kondensator består av två eller flera elektriskt ledande ytor som kallas ”plattor” och som är isolerade från varandra genom ett material som kallas dielektrikum. Material som luft, papper, glimmer och olja kan användas som dielektrikum.

I det allra första ögonblicket som strömmen flyter uppstår en våg av elektroner till den ena plattan. De följer de naturliga lagarna om attraktion. När denna platta blir mättad är plattan fullt laddad.

Mängden laddning som en kondensator kan uppnå kallas kapacitans och mäts i farads eller mikrofarads, µF.
Motståndet mot flödet av växelström på grund av kapacitansen kallas ”kapacitiv reaktans”. Den mäts i ohm precis som motstånd och induktiv reaktans.

I kondensatorer leder strömmen till spänningen med 90 grader.

Formeln för att beräkna den kapacitiva reaktansen eller impedansen hos en kondensator är:

Den kapacitiva reaktansen, som betecknas som x sub c (XC), är lika med konstanten en miljon (eller 106) dividerad med produkten av 2p ( eller 6,28) gånger frekvensen gånger kapacitansen .
var:

XC = kapacitiv reaktans mätt i ohm.
f = är växelströmsfrekvensen i hertz.
C = är kapacitansen i mikrofarads.

Exempel:
En kondensator med en kapacitans på 106,1 mikrofarads är ansluten till en växelströmskrets på 120 volt, 60 hertz. För att bestämma strömflödet i ledningen ska du först hitta kondensatorns kapacitiva reaktans. Den kapacitiva reaktansen är lika med 1 000 000 dividerat med 6,28 gånger 60 hertz gånger 106,1 mikrofarader, vilket är lika med 25 ohm. Använd nu ohmsk lag och dividera 120 volt med 25 ohm vilket är lika med 4,8 ampere.

Remember the current will lead the voltage by 90 degrees so the current flow is 90 degrees ahead of the voltage sine wave.

Lämna en kommentar